Varför väntade jag så länge?!

Vaknade till en måndag som bjöd på gråmulet, regn och blåst. Passande väder 1 oktober!

Var en riktigt snäll curlingmamma och körde sonen till skolan.

 

Intog en frukost med fjärliar i magen.

Det är inte lätt att njuta när det fladdrar och pirrar i magen.

Anledningen, tandläkarbesök!!

Har skjutit och skjutit på detta besök. Borde varit där för länge sedan.

Men det har inte riktigt passat och jag har bokat och bokat av tider under en längre tid.

Men så idag var det dags.

 

Jag har länge misstänkt att jag har ett hål.

Någonstans fanns ändå en liten förhoppning om att jag hade helt fel, inga hål här inte ville jag höra.

Nu blev det tvärtom, ett stort hål har du här blev det besked jag fick.

Varför väntade jag så länge?!

Det blir att åka tillbaka om två veckor för en provisorisk lagning som ska sitta ett tag, sedan hoppas de att det räcker att laga "på riktigt".

Fungerar inte det så är det rotfyllning som gäller.

Bara ordet får det att knottra sig över hela kroppen.

Inte ens att matrialet de rotfyller med heter guttaperka gör att det känns bättre, fast jag fnittrade när jag hörde det.

 



 

Tja vad ska jag säga, roligare saker har ju hänt en måndagsmorgon.

Efter en sväng till staden där vi var och fixade med pass till både maken och mig så attackerade vi mataffären tillsammans.

Hämtade ut ett nytt överdrag till vår gamla soffa. Underbart kul att det blev så  snyggt så lätt!!

Vi köpte vårt hus av makens föräldrar och då ingick en del möbler, bla två Klippan soffor från Ikea. Riktiga trotjänare och nu har den ena fått en makeover, igen.

Fick lite inspiration och flyttade runt kuddar, ljusbrickor och lite annat smått och gott.

Soffan med nya överdraget skymtar i bakgrunden.

 

 

Så fort jag kom hem tände jag ljus igen. Det har varit en sådandär dag när det inte blivit ljust på hela dagen.

Tack och lov för stearinljus och deras underbara sken. Det är som balsam för själen.